Jultomten

Äntligen kom så tomten och jag kan i ärlighetens namn säga att det var en av de fulaste tomtarna jag sett och då har jag sett många i mina dagar.Tyvärr var Niklas och köpte vatten när tomten kom, så han missade honom.
Leya däremot påstod att tomten var pappa, men ändå vågade hon inte gå i närheten av honom.
Leya och jag argumenterade om både det ena och det andra och tillslut vet jag inte vad hon trodde.

Väntan

Sen började den långa väntan på tomten.
Vi tittade på julkalendern, Tomtens verkstad och Kalle Anka i djungeln.Leya är uttråkad! Kommer tomten snart?

Vårt julbord

På väg hem från Khan market passerade vi ett av Delhis bästa konditorier för att köpa hem lite bakverk och Sam's för att komplettera med köttbullar, kokt potatis, omelett och kokta ägg.Vi lyckades över förväntan och en julduk för 20 kr satt som kronan på verket.

Jag saknade mammas sill och julmust, men mest av allt saknade vi vår familj.

Khan market

Vi åkte till Kahn market, som ligger i ambassadområdet, vilket innebär att det finns västerländsk mat där.
Svindyrt, men det var värt att köpa några korvar och en salami, som smakade mer som en choritzo.

Ängel

På julaftonens morgon hade skolan ett julspel, som vi föräldrar tyvärr inte fick se eftersom klassrummet är så litet.
Rektorn hade beställt att Leya skulle vara ängel, så det fixade vi med en marängklänning, vingar och touperat hår.Efteråt var det fullt med barn och föräldrar på skolgården.
Nu väntar två veckors jullov.En liten klasskamrats pappa ville ha Leya på bild tillsammans med sin son.

Julgran

Vår tindrande lilla plastgran med omsorgsfullt inhandlade och inslagna julklappar.
För Leyas skull kör vi julracet så gott det går, men jag kan villigt erkänna att jag saknar mammas jul, som är den juligaste i hela världen!

Mamma och pappa! Jag älskar er!

God Jul

God Jul alla ni där hemma!
Här kommer en indisk variant av Jingle Bells.

Master ji

Eftersom sari-familjen bodde nära Master ji, vår favoritskräddare, så passade vi på att besöka hans hem och familj.
Vi fick stekta äggmackor och varsin tårtbit. Mumsigt!Leya och dottern Pooja, som jobbar som modedesigner, spelar ett dataspel och Leya skrattar hejdlöst.De var så gulliga och gav henne två tunikor och armband. Leya strålar av lycka!

Saris till caféet

Idag åkte vi till en återvunna-saris familj. Av någon anledning är det svårt att hitta saris annat än hemma hos dem.

En liten parentes. Familjen vi besökte bodde i ett rum på ca 8 kvm och de var två vuxna och sex barn, men det otroliga var att de var i Radha Kund samtidigt som vi i våras och de bodde i rummet bredvid oss på Ashramet. Till och med Indien är litet när sammanträffanden inträffar.

I vilket fall fick jag sålla rejält i högen. Om jag hade obegränsat med pengar skulle jag nog ha en hel bassäng full med gamla sarityger. Precis som Farbror von Ankas pengavalv.
Vi köpte saris till caféet. Soffornas sittkuddar ska kläs om med smarriga tyger och några ska hänga på väggarna över sofforna.

Jul på Sam's

Idag började de julpynta på Sam's och Herre jistanes. De gick loss med bomullssnön så det nära på gick över styr.
Då visade jag en bild på datorn från ett vintervackert Sverige. Jag berättade också att det är ca 20 minus där nu.
"Oj", sa de. "Inte kan man gå utanför dörren då".
"Jodå", sa jag, "man går till jobbet som vanligt".
De skakade chockade på huvudet och nickade förstående över att vi flytt hit.

Tekärring

Leya har blivit en riktig tekärring.
Hon kan till och med hälla teet fram och tillbaka i muggar för att få det att svalna.

Ostar

Niklas har letat som en galning efter ostar här i Delhi. Ost är inget indierna äter, i alla fall inte den typen av ost som vi är vana vid.
De äter en ost som heter paneer och den är gummiaktig och smaklös.

I vilket fall hittade Niklas ett företag och ditt begav vi oss idag med en rickshaw.
Det låg nästan en timme söderut och när vi kom fram trodde vi att vi kommit fel eftersom det bara var ett par anonyma dörrar.
Men så lyfte vi blicken och fick se världens största skylt. Typiskt indier!Tyvärr hade de ingen provsmakning där, men vi ska ringa chefen och be att få lite olika smaker.
Det ska bli otroligt spännande att smaka indisktillverkad Gouda, Parmesan och Fetaost.

El

Förvånandsvärt nog är elen snart färdig.
Här jobbar chefselektrikern med de sista kablarna.
Sen ska det målas, AC-gubbarna ska sätta in sina kanaler och golvet ska läggas.
Tick, tack, klockan går.

Emma

På Leya's café ska vi ha ett levande galleri och först ut under invigningen är min lilla kusin Emma Sabel, som har gjort en fotoserie föreställande hennes brorssöner Kewin och Milton.
Serien är tillägnad John Lennon, som blev mördad för ganska precis 30 år sen, och det eviga hoppet om världsfred.

Hunden

Igår ringde Bil-sikhen och berättade att mannen vi lämnat kopplet till hade hört av sig.
Han hade försökt fånga hunden, men hon hade bitit vilt omkring sig.
Tacka sjutton för det! Hon måste ha fruktansvärt ont och blev säkert jätterädd när han kom med ett koppel hon aldrig sett förut.
Jag och Leya tog en sväng förbi den gatan, men vi såg varken mannen eller hunden.
Jag hoppas hunden dyker upp snart och att djurcentret hinner skicka någon då.

Hack i taket

Nu har gubben börjat hacka för fläktarna i taket.
Det rör på sig.

Rädda hund

Vi har fått en donation på 1000 kr från en hundälskare i Sverige och de pengarna har vi beslutat att ge till en frivilligorganisation här i Delhi, som jobbar dag och natt med att rädda djur.
Häromdagen såg jag en hund med en cysta, stor som en fotboll, hängandes under magen.Imorse mötte vi upp Bil-sikhen, som var vår tolk och organisationens chaufför, som kom för att hämta hunden.
Vi hittade en man på gatan där hunden brukade vara, men just idag dök hon inte upp.
Vi gav honom lite pengar och ett koppel, så ringer han när hon dyker upp.
Förhoppningsvis kan hon åka till centret imorgon för operation.
Fortsättning följer.

Kramgo valp

Sicken söt valp!
Det är sällan hundarna har så här tjock päls eftersom det är mer varmt än kallt här.

Chai

Så här ser en riktig chai-kastrull ut.
Deras klassiska supersöta masala-te kokas i mjölk och mannen vevar kastrullen i svepande rörelser så att inte mjölken bränns vid.

Julig rickshaw

Vi mötte den här fina rickshawn.
Man kan tänka sig att han smyckat den nu till jul, men jag tror han åker runt så året om.