Allt var förberett, med koppel och kennel, när vi nu ikväll talade med en man som bor på samma gata som oss.
Han berättade att hundarna var uppväxta här på gatan och var omkring 9 år gamla.
Självklart kan vi inte flytta på dem. Så egoistiska kan vi inte vara.
Så ikväll känns det tungt och sorgset. Jag hade sett fram emot ett lugnt familjeliv med Sita och Rama.
Men när vi kommer tillbaka kan vi adoptera två andra hundar, så det ordnar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar