Julafton

Vi hade en jättefin jul med kära vänner. Såklart saknade jag mammas dunderjul, men kanske nästa år.
Klicka här för fler bilder.

God Jul från Nepal!

Paus

Nu tar jag en paus med min bok. Mer kommer nästa år!

Carter och Aveesh

Härom kvällen hämtade jag och Leya Carter och Aveesh på flygplatsen.
De har varit våra kunder sen i somras och de bor i North Carolina, USA.
Aveesh föräldrar bor i Indien, så när de ändå skulle hälsa på släkten så tyckte vi att de skulle passa på att komma hit.
De har, precis som alla andra som kommer och hälsar på, förälskat sig i Nepal och allt vackert som finns här.
Här tittar de på malas, halsband.

Prov och momo

Barnen har prov i åtta dagar, över hela julhelgen, men eftersom vi vill att Leya ska få fira jul i lugn och ro sa vi till på skolan att hon ska ha ledigt från och med imorgon.
Det löste skolan med att hon får göra dubbla prov varje dag istället.
Idag när jag skulle hämta henne satt hon fortfarande och kämpade.
Jag tyckte det var bra att de flyttat ut bänkarna i solen, det som inte var så bra var att barnen sprang runt och lekte och störde henne.
Den här fröken är jättesnäll.

Här koncentrerar sig Leya på det sista för dagen och Angel springer runt och nosar i bakgrunden.
Innan vi kom till skolan var vi inne i en mataffär och så fort personalen fick veta att det var min hund så var det helt OK att hon var med.
Jag skulle vilja se om någon kom gående med en lös hund inne i en affär och på skolgården i Sverige. Då skulle man bli polisanmäld.

På vägen hem stannade vi till hos momo-gubben och åt. Momo är degknyten med kött eller vegetariskt inbakat. Serveras med en sås.
En portion med 10 st kostar 4 kr. Billigt och bra!

Pepparkaksbak

Igår var vi hemma hos svenska Jenny, hennes nepalesiska man och ursöta dotter Agnes.
Barnen bakade svenska pepparkakor.

Leya tyckte det var jättekul!

Sen blev det glöggfika med Jennys föräldrar, som kommit till Nepal för att fira jul.

Småkyligt

Jag klagar inte på något vis över vårt väder just nu. Speciellt inte med tanke på hur kallt och snöigt det är i Sverige.
Vi har ungefär 3 grader på nätterna och 19 grader på dagarna och sol varje dag.
Vi har ingen centralvärme, men vi får klä oss varmt och värma varandra på nätterna.
Jag, som är mest frusen i familjen, har Angel under mitt täcke och hon är så varm och go.
På dagarna är det dock lite småkyligt i skuggan, så Bellis arbetare, Belli är en av Mom Sweetie's systerdöttrar, satt på den smala gatan, i solen, utanför vårt hus häromdagen och gjorde filtade bollar.

Lucia

Det blev allt lite Luciafirande här också.
Jag klädde på Leya och Eva en vit tunika, vita strumpbyxor, ett levande ljus i händerna och julgransglitter i midjan och håret.
Vi gick ut på kvällen när det var mörkt i dubbel bemärkelse. Kvällsmörkt och ingen ström.
Vi hade en korg med godis, som vi delade ut till grannar och alla vi mötte på vägen.
Vi sjöng, falskt så in i sjutton, Tungafjäts första vers om och om igen.
Givetvis undrade folk vad vi höll på med och medan jag försökte förklara att det var en svensk tradition, så sa Leya att det var Niklas födelsedag, vilket det också var.
Så nu tror alla att vi har en svensk tradition där barnen går runt och sjunger när deras pappor fyller år. Så kan det gå!

Niklas, stackarn, hade feber så alla våra planer om bowling och middag ute blev inte av.
Men efter lussandet möttes vi hos Krishna och satt i hans pyttelilla coffee shop och åt bakelser. Så kan man också fira sin 40-årsdag.

Gubbarna drack tomba. Det är sädeslaget kodo, som fått jäsa. Kodo överlever långt upp i bergen och på vintern blandas kodon med varmt vatten och dricks i såna här plåtmuggar med sugrör.
Först är det akoholstarkt, men ju mer vatten man fyller på ju svagare blir det.
Tomba dricks när det är kallt och enligt rykten dricker alla tomba, barn som vuxna, uppe i bergen.

Asfaltering

Här i Nepal gäller lappa och laga-asfaltering och det är urgamla metoder som används.
De lägger grus i ett hål och sen häller de på tjärolja för hand från en hink.
Men de har i alla fall en sån där tillplattningsmaskin och det tycker nepaleserna är så fränt att de samlas runt den när den rullar fram och tillbaka för att platta till sörjan.

Keramik från Nepal

Häromdagen tog vi en taxi, med vår taxichaufför och trekkingguide Prem, till grannstaden Bhaktapur och en keramikfabrik.
Efter lite trasslande, backande och frågande hittade vi äntligen fram till den lilla fabriken där allt görs för hand.
Så vackra grejer att jag köpte med några muggar hem.
Och kanske några julklappar. Får se vad tomten kommer med.
Se fler bilder här.

Glittriga julgransmattor

Hittade smarriga, runda, indiska julgransmattor här i Kathmandu.
Lite roligare än de svenska jutevävsmattorna.

Indiska Kantha överkast

Vi har hittat en leverantör av Kantha-överkast i Jaipur i Indien.
Kantha innebär att överkasten är i dubbla tyger med handsydda långa ränder.
Det finns både enkel och dubbelöverkast och i fler färger än vad som finns på bilderna.
Om du vill köpa ett överkast skickas det direkt till dig från Indien.
Se fler bilder här.

Advokat

Idag har vi träffat familjeadvokaten igen. Nu ska vi börja ansöka om affärsvisum.
Jag är så oerhört tacksam att vi har pengar till visumet. Tack alla gudar!

Julgran

Nu har vi klätt årets julgran!
Eftersom ingen här vet när man ska klä granen, spelar det ingen roll att vi tjuvstartade lite.
Grenarna är lite veka, så den slokar av alla vackra julhängen vi hittat här, men den står i kruka så förhoppningsvis kan vi använda den i flera år.
Niklas och Suresh körde hem den på motorcykeln.
Kolla fler bilder här.

En full make

Igår kväll gick vi ut och åt med barnen och Krishna slöt upp efter att han stängt caféet.
Det är så in i bängen tråkigt att vara hemma när det är mörkt och strömavbrott.
Jag gick hem med barnen och ett par timmar senare kom Niklas hemraglande.
Här i Nepal har de en förmåga att dricka mycket sprit på kort tid och det klarar inte min käre make av.
Problemet var att han fått för sig att han skulle åka med en son till en parlamentsledamot på hans bröllop.
De skulle åka motorcykel klockan sju nu i morse och vara borta till på söndag.
Visst kan jag hålla med om att det kan vara bra att känna en parlamentsledamot, men jag var väl inte så överdrivet glad över att han skulle åka bort hela helgen när vi hade saker att göra.
I vilket fall sa jag att du kan väl sätta klockan på 7 och se vad du känner imorgon bitti.
Han spydde som en räv och la sig i framstupa sidoläge med Nani bredvid och där sover han fortfarande, klockan 9 på morgonen.
Ska bli intressant och se vad han säger när han vaknar.

Nani

Nani, den lilla busungen, har skaffat sig ett daghem när vi inte är hemma.
Häromdagen fikade vi hos Krishna, innan vi tog microbussen in till stan.
När vi kom hem tänkte vi på att Nani inte var hemma, men trodde att hon låg i någon buske nere på gatan och tuggade på ett ben.
Det blev senare och senare och ingen Nani, så tillslut gick vi ut och letade efter henne. Vid det här laget var vi alla jätteoroliga, men mest orolig var nog Niklas, som för första gången i sitt liv har hittat en hund som har blivit hans.
När vi gick utanför Krishnas hus kom Krishna och Nani ut.
Krishna berättade att efter att vi åkt till stan frös han så han la ett fårskinn på sin stol i caféet och tog en runda i solen för att tina upp.
När han kom tillbaka satt Nani på hans plats, på fårskinnet, och efter det följde hon hans minsta rörelse.
Numera lämnar vi Nani hos Krishna innan vi går in till stan och hämtar henne när vi kommer hem.
Krishna och Nani trivs bra tillsammans, lite som Humle och Dumle.
Vi är evinnerligt glada att hon vill bo hos oss på nätterna eftersom han mutar henne med kex och ris.

Bordell

En del människor har utseendet emot sig och det blir inte bättre när utseendet stämmer överens med personligheten.
Det smyger runt en advokat och dricker öl i vårt område. Han verkar någorlunda harmlös, trots att han ser ut som en snipig, liten mus.
Han har tjatat på Niklas om att de skulle gå ut och dricka öl och en kväll kände Niklas att det kunde vara både gott och trevligt att ta en bira.
Först tog de en öl på en lokal kvarterskrog, här där vi bor, och sen förflyttade de sig in till stan.
Allt gott och väl tills advokaten började svamla om att hans familj inte var i hemma och att han skulle åka och hälsa på sin flickvän som jobbade på en bordell.
Musen sa att de kunde hitta en tjej år Niklas också. Inga problem!
Tack och lov att min man tycker om sin familj tillräckligt mycket för att stå emot en kväll på bordell.
Han tackade för sig och tog en taxi hem till oss istället.

Mom Sweeties födelsedag

Igår var det dessutom Mom Sweeties födelsedag, så det var fullt upp.
Precis som förra året stod vi för tårtan och så fick hon lite smått och gott, som vi tog med oss från inköpsrundan på IKEA i somras.
Klicka här för fler bilder.
Man bara måste älska henne för hennes orädda känsla för klästil. Regnbågsfärgad mössa och bröllopssari.
A match made in heaven!

Mässa

Igår var vi på hantverksmässa. Många nya produkter till vår samling!
Kolla fler bilder här.

Bebis

Bebisen är så söt! Nu är hon en månad och fortfarande namnlös, vilket känns konstigt för oss.
Jag tror att Tara har en släng av Baby Blues, men som tur är bor hon här och har sin mamma som stöd en månad.
Förlossningen var lång och tuff och åtta dagar på sjukhus med jättehög feber och mjölkstockning gjorde säkert inte saken bättre.

Belis förlovningsfest

Igår var det förlovningsfest i grannhuset.
Mom Sweeties systerdotter Beli förlovade sig med sin kille, som till vardags bor i England.
Klicka här för fler bilder.

Leyas födelsedag

I fredags fyllde Leya 6 år och det var full fart från morgon till kväll.
Klicka här för fler bilder.

Diwali år 2069

Jaha, då var Diwali slut för i år.
Jag måste säga att det var jättemysigt att fira tillsammans med vår nepalesiska familj.
Dessutom är tydligen vår familj, som tillhör folkgruppen Newar, extra traditionsbundna, så vi har verkligen fått fördjupa oss i alla traditioner.
Jag tycker det är mysigt att pyssla med rökelser och ljus, så den Hinduiska och Buddhistiska livsstilen passar mig alldeles utmärkt.

Det har varit lite drama. Häromkvällen ville mom Sweetie ha ljus tända på den övre terrassen, så Leya hjälpte henne. Men de råkade ställa ett ljus för nära en elkabel så det utbröt en brand och det blev kortslutning i hela huset.
Ingen större skada skedd. Kabeln tejpades och de drog igång huvudströmbytaren. Det fungerade hur bra som helst.
Igår höll vi på att få slag. Klockan 23 drog ett rockband igång i ett av grannhusen och de spelade vilt och sjöng illa i en timme.
Lite chockade blev vi allt eftersom nepaleserna är knäpptysta efter klockan 21. De måste såklart lägga sig tidigt eftersom de första börjar sin dag klockan 4, vilket inte är uppskattat av mig eftersom jag sover lätt vid just den tidpunkten.
Regeringen, eller vad man nu ska kalla den, har förbjudit smällare i år, så det har bara varit ynkapynkelite smällare, men de få som har varit har skrämt Kale så pass att han har suttit och darrat som ett asplöv vid mina fötter.
Kolla fler bilder här.

Kossan

På förmiddagen idag var det kossans dag, så vi följde med Chanda, en av mom Sweeties döttrar, till ett kostall bakom vårt hus.

Jag berättade för koägarna att min pappa har kor hemma i Sverige.

Den här damen satte mitt och Niklas trådarmband, som vi fick i augusti av heliga män, runt en kosvans. Vi gav henne några kronor för besväret.
Så nu har vi direktbiljett till himlen.
Bra va!

Hundarna

Igår var det kråkan och hundens dag, men Evas mamma, Manju, kom idag på morgonen och gjorde puja för hundarna.
Puja är när man ger färg i pannan, halsband gjort av ringblommor, mat och lite pengar. Det varierar lite från högtid till högtid.

Happy Tihar!

Idag börjar ljushögtiden Tihar, eller Diwali som det heter i Indien.
Vi har frågat ett antal vänner om hur man firar Tihar, men alla säger olika, så jag fick helt enkelt leta efter information på nätet. Klicka här.
Idag firar vi kråkan och hunden.
Poliserna här i Nepal visar sina fina hundar.

Grillkväll

Ikväll hade vi en grillkväll med Krishna och hans familj.
Som vanligt grillades det fem kilo kött, hundarna var frommare än änglar för att få ben och överblivet fett, ungar sprang fram och tillbaka och gungade med hängmattan fast vi sa till dem 100 gånger att låta bli, strömlöst och ganska bistert, som en kall, svensk sommarkväll.
Här tittar barnen på "Ronja Rövardotter".

Jenny

Tänk att en minut hit eller dit kan avgöra ens framtid.
Idag skulle jag köpa små lerlampor och en annan utländsk tjej var också där och handlade.
Niklas ringde och vi pratade såklart svenska med varandra och när jag lagt på vänder sig tjejen om och frågar: "Kommer du från Sverige?"
Jaha, där hade vi Jenny, som är gift med en nepalesisk man och har en liten dotter.
De bor strax söder om Kathmandu och vi ska fira Lucia ihop. Det är verkligen något speciellt att träffa en landskvinna och frossa i jultraditioner.

Julförsäljning

Nu är det full rulle på ordrarna inför julförsäljningen. Jättekul!
Här köper Niklas filtade tofflor, väskor och hårband.

Hundarna

Nu är det kallt på nätterna, 5 grader, men det är varmt och soligt på dagarna, 20 grader.
Men vi behöver inte frysa eftersom vi har duntäcken, som vi tog med oss hit från Sverige i somras, och tre goa, varma hundar.
Man kan se att de numera accepterar varandra.

Leya och Kale sovmyser.

Kamera

Träligt nog har kameran vi köpte för ett par månader sen fått fötter och försvunnit ur våra liv.
Som tur är har vi för första gången på tre år ett par kronor sparade på banken, så vi kunde införskaffa en ny utan att be om hjälp från den äldre generationen.

Julhjärtan

Vi har hittat ett indiskt företag, som gör så fina julhjärtan. Klicka här för fler bilder.

Julänglar

Igår hittade jag världens sötaste julänglar till vår julgran.
Om det finns intresse så säljer vi såna här änglar och andra filtade juldekorationer.

Tennessee

Mamma och pappa är i södern och dricker whiskey. De ser ut att trivas!

USA

Inatt väcktes jag av ett sms från mamma och pappa, som har landat i Atlanta för en rundresa i södern.
Hoppas de slipper orkaner och annat elände i samband med presidentvalet.

Pokhara

Klicka här för fler bilder från vår resa till Pokhara.

King's army

När vi var i Sverige köpte vi ett kubb för halva priset och släpade med hit.
Vi tror spelet kan bli en hit här i Nepal, men också i Indien.
Idag spelade vi tills det blev så mörkt att vi inte såg pinnarna längre.
Grannarna kom och tittade när vi spelade och vi bjöd in ett par grannbarn att vara med.
Till och med mom Sweetie kom ut och kastade lite stenar på kungen, så hon ska få spela imorgon.
De tyckte det var jättekul så det blir mer spel imorgon.

Leya är en naturbegåvning och det är inte min förtjänst.

Lugna gatan

Här är det lugna gatan. Fortfarande helg och folk har inte kommit tillbaka från byarna än, så det mesta är stängt.

Getter och bebis

Idag är det den stora getdödar-dagen här i Nepal.
Varje familj, inte vår för det är bara mom Sweetie och hennes dotter Chanda hemma, köper hem en get, kostar 1200 kr vilket är jättemycket pengar här, och dödar den.
Skulle tro att det är en kombination mellan religiöst offer och middag.
Inget jag gillar, så jag stannar nog hemma idag.

Imorse klockan halv åtta dunkade det på vår sovrumsdörr och både mom Sweetie och Chanda ropade på Leya tills vi gick upp.
Vi trodde att de fått en knäpp, men det visade sig att de ville ha med Leya hem till Tara och titta på bebisen.

Vilodagar

Igår var det full rulle på stan, men idag är det lugna gatan och nästan alla affärer är stängda.
Ungefär som gamla tidens jul- och annandag.
Vi har gått en lång runda för att leta färg, men inte en enda färgaffär var öppen, så vi tog en fika i Thamel och en taxi hem.
Det blir nog lite vila för oss också. Man får ta seden dit man kommer!

Stannade hemma

Igår morse klockan 4.20 ringde Evas pappa och väckte oss.
Som tur var var Leya redan vaken, så det var enkelt att hoppa i kläderna och dra vår lilla väska till Evas hus.
Sen gick vi i samlad tropp till någon uncle, som hade ett momo-hak med några uthyrningsrum, inte alltför välkomnande och mysigt, enligt våra mått mätt.
Vi väntade i nästan två timmar innan microbussen kom. En microbuss tar ca 20 personer och jag kunde se på lång väg att bussen redan var full, men nepaleserna ger sig inte så lätt.
Vi var ett 10-tal personer och alla skulle klämmas in.
Jag satte mig på en plats, med Leya i mitt knä, men när Evas mamma skulle pressa sig ner på en yta motsvarande 10 cm bredvid mig, ja, då fick jag lite smått panik och gick ur bussen.
De försökte med alla medel att övertala mig att vi skulle följa med.
"Det är ju bara fem timmar!" Jo, kyss Karlsson!
Snarare åtta-nio timmar med skumpiga vägar, upp och ner för berg, häftiga inbromsningar, gasningar och livsfarliga omkörningar.
Jag kan ta det om jag sitter någorlunda bra, men inte med Leya i knät, packade som sillar.
Jag skickade ett tack till Brahma för att vi slapp åka. Jag vet att Leya verkligen ville följa med, men hon var så förståndig att hon också såg att det inte gick.
Jag lovade henne att hon och jag skulle åka till Fun Park istället och sen gick vi hem och sov några timmar.
Vi hade ett par mysiga timmar på Fun Park och sen mötte vi upp Niklas i Thamel och delade på ett par pizzor.
Det blev en trevlig dag utan en lång bussresa.

Gorkha

Imorgon ska delar av familjen åka hem till Gorkha och Leya vill så gärna följa med eftersom Eva ska åka.
Niklas och jag har lite olika åsikter om hon skulle få åka eller inte, så vi löser det med att jag följer med.
Imorgon kl. 5 ska vi traska mot micron för en färd upp i bergen, igen.

Bebis

Idag födde Tara en liten flicka.
Det var en lång förlossning, men allt gick bra och enligt Taras syster, Evas mamma, som var med på BB, vägde flickebarnet över 4 kg och var ljus i hyn som Leya.
Leya har fått en lillasyster och vi är så glada och tacksamma över att få en bebis i familjen.

Bolsterfodral

Hittade det här snygga bolsterfodralet i Pokhara.

Ncell

Teliasonera och Ncell har varit i blåsväder de senaste dagarna, har jag hört.
Här ligger en liten Ncell-båt och guppar i Phewa Lake vid stadsdelen Lakeside i Pokhara, Nepals näst största stad efter Kathmandu

Lakeside

Imorgon åker vi till Lakeside i Pokhara på en liten semestertripp med Karina och Christer, som ansluter från sin vandring imorgon.

Buffé

Igår var vi med Krishna och Karina och åt världens godaste tyska oktoberfest-buffé på Radisson Hotel.
Vi åt och åt och önskade att vi kunde äta mer.
Om en månad blir det lebanesisk buffé och på juldagen blir det julbord.
Niklas och Krishna drack lite öl till maten.

Mums med dessert!

Prinsessor

Här är våra söta prinsessor, Angel och Nani.

Massor av saris

Nu har Karina flyttat hem till oss eftersom Christer är och vandrar i bergen.
Jag tog ut alla mina saris och det var uppskattat av både oss och hundarna.
Här sitter Leya och Karina och myser på sarihögen.

Sen somnade Karina som en stock. Gamla saris är rena sömnpillret.