Så många kvinnor!

Åter igen var det ett tillfälle att samla en stor del av familjen för att förflytta sig någon annanstans. Inte en lätt manöver.
Dagen innan var det sagt klocka 10 på morgonen, så jag var klar klockan 11, men det tog ytterligare två timmar innan vi äntligen kom iväg.
Den ena skulle bara göra det och den andra skulle bara göra det.
Vi gick nån kilometer till bussen. Sen fick bussen stanna efter ett par kilometer eftersom det var så mycket folk och då fick vi gå i ett par kilometer.
En del stackare gick i sina högklackade, ca tre cm hög klack, och de såg ut som kalvar på grönbete när de vinglade fram i leran.
När vi närmade oss själva Pashupatinath-tempelområdet började jag förstå vad vi befann oss i.
Tusen och åter tusental vackra kvinnor närmade sig samma mål, ett tempel där Leya och jag inte fick gå in, eftersom vi inte var födda hinduer.
Ni kan tro att jag argumenterade, tjatade och blev irriterad eftersom de inte hade en enda vettig anledning till denna dumma tradition.
Man ska respektera traditioner, men när de är så pass gamla att de inte går att förklara längre, då är det dags att ändra på traditionen.
Sen började det spöregna och jag hade glömt paraplyet, så tillslut stod jag och Leya där mitt i regnet och väntade på att någon i familjen skulle hitta oss.
Inte så svårt eftersom jag är mer än huvudet högre än alla andra.
Sen tog Leya och jag en taxi hemma och kröp ner i sängvärmen.
Se bilder här.