Innanför ytterdörren har vi satt ett klistermärke med Gudinnan Lakshmis fotspår.
Det ska ge oss den rikedom, som är så hett efterlängtad.
TV-rummet med världens minsta tjock-TV. Igår hamrade jag i några spikar och satte upp ett par gamla saris som gardiner och pricken över i:t är såklart fotona i fönstren.
Hallen, som också fungerar som datacentral och matplats när vi inte äter framför TV:n.Vi testade och drog i ett par spikar i väggen och det gick vägen.
Väggbonaden köpte vi i Jaipur och det är ett underlakan.
De vita, svenska kan slänga sig i tråkväggen, men våra indiska vänner tycker nog vi är lite konstiga som använder saris som gardiner och underlakan som väggdekorationer.
Köket. Litet och knappt använt mer än till att borsta tänderna och diska disk.Men nu har Niklas trampat i papptallriks-träsket, så vem vet vad vi ska ha ett kök till.
Laga mat, kanske?
På tisdag kommer förhoppningsvis Jain hem från Goa och då ska han bo i vårt extrarum.Tänk att jag fått en fullvuxen, indisk son och Leya en omtänksam storebrorsa. Det var oväntat!
Idag har vi gjort en praktisk rumsavkiljare av en hylla i vårt sovrum.Niklas var och köpte ett 2,65 meter långt toarör, nytt alltså, som vi ska hänga våra kläder på.
Mina designade kappor hänger lite i mitten på bilden och det rosa vackra tygstycket är en återvunnen sari.
Vi ligger på madrasser på golvet, men till skillnad från indierna rullar vi inte ihop dem på dagarna.Ytterligare ett underlakan på väggen.
Tänk vad man kan göra med en hammare och spik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar