Dessutom har hudbakterien kommit tillbaka, så igår var vi med Leya på ett statligt barnsjukhus.
Det var en upplevelse, som inte går att beskriva i ord, men vi kunde konstatera att vi gått och gått i gångar fram och tillbaka, upp och ner tills vi var vid Connaugh Place, som ligger en bra bit från oss om man går.
Hon skulle dessutom ta ett svampprov i hårbotten, men efter att ha väntat på att strömmen skulle komma tillbaka i över en timme gav vi upp och åkte hem.
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8fuawRH4kN8COn0CiN9veU-ym5B5KUyLsO8G1vOg2SWG0gLIGY1EUiFBilUZ68bP1DpRWnoMgApDvSXlPpc-81oCrYoqFDLW9pG6gC7KCHiU8WIso2CkyiVPuVSAV09axf2D6tBF9ySw/s320/Leya+p%25C3%25A5+sjukhus.jpg)
![](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiKTDrRUSDvoqPSB7tU0YMhZ7xSzyBvG1xg1DedzQYQ_VH2HE7Xidv3Crs2zQnWuEVmhBIN5Qst-iGrOnNwKMPOxqHOhB_AYdlDmd8rpuc9v6POYJNAZGfOnuwhjOqgKxF963AgZWDto-A/s320/Nummerlapp.jpg)
Och smärtstillande! Halleluja för smärtstillande. Nu känns det som om jag kan börja leva igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar