Jag satt där i taxin på väg till olycksplatsen där ett plan störtat, två minuter från flygplatsen.
Jag drack en Red Bull och åt en Snickers för att få energi och något i magen och det var nog tur det för det skulle ta tid innan jag var klar.
När vi närmade oss området satt jag där och tänkte att livet pågår som om ingenting hänt bara ett par hundra meter från där 19 personer dött, sju nepaleser, sju britter och fem kineser, men det visste jag inte då.
Niklas satt hemma och kollade uppdaterade nyheter och rapporterade till mig.
Vi kom fram och jag hoppade ur taxin.
Det var ganska mycket folk som var där och tittade, men jag upplevde det som att de kom dit, tittade sig nyfiket omkring och gick därifrån.
Alright! Det var en flod att passera för att komma fram till planet, som vid det här laget var släckt och kropparna var bortforslade.
Det var bara att ta av sig skorna och börja vada i det strömma vattnet.
Jag hade Alibababyxor på mig så hela "hänget" blev dyngsurt och jag kände mig tio kilo tyngre.
Hade inte de bästa skorna på mig heller så jag halkade runt i dem när jag väl kom över.
Tur man inte är rädd att vada i okänt vatten. Jag var mest glad över att det varken fanns krokodiler eller pirayor just där.
Jag kollade runt planet och tog en del kort. De hade inte fått upp ordentliga avspärrningar än.
Jag vadade tillbaka och satte mig i bilen med datorn och mailade till alla italienska tidningar jag kunde hitta för den första rapporten var att tio italienare dött.
Jag skickade ut taxichauffören på uppdraget att hitta ögonvittnen.
Han hittade ett gäng killar i 20-25 årsåldern uppe på ett tak och de berättade mer än gärna vad som hänt och det filmade jag.
Killarna hade varit på sin fotbollsplan och tränat inför dagens mini-cup. Klockan var strax efter sex på morgonen när de märkte att ett plan betedde sig märkligt.
Planen flyger normalt över deras hus i en strid ström, men det här planet gjorde en sväng över huset och var på väg mot deras plan.
De sprang för livet när planet touchade deras huvuden.
Efter kraschen levde flera av passagerarna och de skrek på hjälp inifrån planet.
Nosen brann och killarna försökte släcka med hinkar, men det var hopplöst.
Efter 15 minuter var planet övertänt och alla ombord dog.
Det tog en hel timme innan brandkåren kom, även fast de har en styrka på flygplatsen.
En av killarna filmade när planet brann.
Vi satte oss ner i en lägenhet i huset och drack te och tittade på nyheterna.
De visade en massakerad örn, som antagligen kommit in i motorn, men orsaken är ännu höljd i dunkel.
Vi gick över floden igen och killarna gick runt planet och tittade, fortfarande i total chock över vad som hade hänt på deras fotbollsplan.
När jag kom hem vid 14-tiden sammanställde jag allt material och skickade till olika tidningar i England.
Ingenting blev bestämt under dagen eftersom mycket gratismaterial florerade på nätet, men jag fick en del bra kontakter för framtiden.
Somnade helt utmattad.
Rose, han heter så, i blå skjorta berättar. Deras hus ligger på andra sidan av floden.
Man kan skönja planet i bakgrunden.
Det som är kvar av planet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar