Skolan

Igår var vi riktigt arga och upprörda på skolan!
Vi var på stan och jobbade så pass länge att vi fick slänga oss i en taxi och åka direkt till skolan för att hämta upp tjejerna.
När vi kom dit var det inte en människa där förutom vaktmästaren, som vaktar dörren, och han kan inte ett ord engelska.
Vi rusade hem och hittade barnen i Evas hus, ensamma.
Det visade sig att de hade skickat hem barnen klockan 12, tre timmar före utsatt tid, och de hade inte meddelat någon, så ingen vuxen var hemma i något av husen.
Vi var borta, Evas föräldrar var borta, inte ens mom Sweetie var hemma.
Men det värsta av allt var att Leya hade sett oss åka iväg med minibussen och hon hade sprungit efter och gråtit.
Eftersom vi trodde att hon var i skolan hade vi inte en tanke på att hon kunde se oss åka.
Jag får ont i hela hjärtat när jag tänker på att hon springer efter bussen.
Idag ska jag säga rektorn ett sanningens ord och sen ska vi leta efter en annan skola.

Mom Sweetie gör hundkoppel

Idag tog mom Sweetie över kopplet jag höll på att göra.
Hon är riktigt duktig, så hon ska nog få göra fler.
Det roliga är att den sarin hon flätar är hennes egen gamla sari.

Manuela

Det här är fina Manuela!
Hon är en av våra kunder och bor du i Boden kan du köpa så här snygga klänningar av henne.

Brahma

Brahma ingår i den hindusiska treenigheten med Vishnu och Shiva.
Man kan gilla Vishnu eller Shiva, men att gilla Brahma är helt ute nuförtiden.
Jag träffade en Lama, som är ett av de högsta kasten här i Nepal och de föds till buddhister, och han berättade att han blivit kristen, vilket jag tror är ganska ovanligt.
I och med hans livsberättelse började jag fundera.
Varför inte prova sig igenom gudarna och se vem som fungerar för oss, så jag började med Brahma och där är vi kvar.
Faktum är att saker och ting har löst sig sen jag har börjat snacka med Brahma.
Till och med Niklas, som inte är det minsta spirituell, tackar Brahma lite på halvskoj.
Vi har konstaterat en sak.
Det är ju bra mycket bättre och vara lite extra kompis med en gud som är out of fashion, som ingen bryr sig om, för då har han all tid i världen att lyssna på dig och uppfylla dina önskningar.
Så vi håller oss till Brahma!

Jag har lånat texten nedan från Wikipedia:
Brahma är en gud inom hinduismen som representerar världens skapare.
Det var han som gav alla människor och djur offersked och ett radband.
Med dessa föremål är det meningen att man ska påminnas om att be, studera de heliga skrifterna och att rena sig med vatten.
Brahma skapade kvinnan ur ett stycke kött ur sin egen kropp, hon var det vackraste och ljuvligaste han visste.
Men kvinnan var blyg och gömde sig hela tiden så Brahma sköt upp tre extra huvuden ur kroppen så att han kunde se åt alla fyra väderstreck samtidigt.
Då kunde inte kvinnan gömma sig längre, de hade intimt umgänge och på så sätt födde hon människosläktet.

Beiga eller bruna

Tänk att våra barn inte bryr sig om om de är beiga eller bruna.
Det är vi vuxna som har bestämt att det är skillnad på hudfärg.

Sover över

Eva sover över hos oss för första gången.
Leya övertalade henne att stanna så hon får vara med och sjunga för mig imorgon bitti.
Visst är de söta! Precis som systrar.

Leya håller armen så sött och beskyddande om lilla Eva.

Min snygging

Niklas har klippt och rakat sig och eftersom han oftast har forskarfrilla och slutspelsskägg, så kändes det trevligt att få vis upp hur fin han är under allt hår.

Biljett till himlen

Om knappt två veckor är det ett par dagars helgfirande här.
Då kommer det gå runt hinduiska präster, eller om man väljer att gå till ett tempel, och snurra en tråd runt handleden för en ringa penning.
Den tråden ska man ha kvar på armen i två månader och sen ska man ...
Det är nu jag börjar asgarva. Inte för att jag ringaktar deras traditioner, men det ger mig såna tokiga fantasibilder i huvudet.
Om två månader ska man alltså hitta en ko och tvinna tråden runt kons svans.
Mamma Mia!
Bilderna jag får upp i huvudet är att jag jagar runt pappas kor i hagen och försöker få fast den tunna, långa tråd på en svans.
Gör man det får man nämligen direktbiljett till himlen när man dör.
Det låter toppenbra och enkelt att slippa sina synder en gång om året.
Jag tycker redan synd om korna här i Nepal för de är inte alls lika många som i Indien.
Bilder direkt från verkligheten kommer. Det lovar jag!

Köttrus

Ikväll har vi grillat med Krishna och hans fru, som är här på besök från Pokhara.
De kommer ursprungligen från Pokhara, som ligger några timmar härifrån med buss, och frun bor kvar där med minsta dottern som är 8 år.
Dottern är egentligen inte deras dotter, men hon har tillhört familjen i fem år då hennes föräldrar inte klarade av att ta hand om henne.
Vi grillade och det regnade som vanligt, så vi fick sitta och kura under parasollet, men det är fortfarande t-shirtvarmt fast det är sena kvällen.
Hundarna har fått så mycket kött och ben, så de är helt oregerliga.
Istället för köttkoma har de fått precis tvärtom, köttrus.

Pokhara ligger jättevackert vid en sjö och det är vårt resmål i oktober när Leya har ledigt från skolan ett par veckor.
I bakgrunden ser man det snöklädda bergsmassivet Annapurna, som ligger på 10:e plats av 14 över världens högsta berg.
Läs mer om Annapurna här.
Det finns en lista över dessa berg och i dagsläget är det 29 personer, som har klättrat upp till toppen av alla 14.
Läs mer om det här.

Singing bowls

En singing bowl är en metallskål, i storlekar från liten till stor, slät eller dekorerad, hand- eller maskingjord.
Sångskålen, som man kan översätta det till, används främst av tibetanska munkar och de antingen drar en filtad klubba runt kanten på utsidan, så det sjunger i den eller så slår man på den så den vibrerar.
Eftersom vi inte har haft någon som varit intresserad av singing bowls har vi inte letat efter någon ärlig leverantör.
Men nu har vi en som är intresserad och i Thamel dök vi in i första bästa affär, det finns massor av affärer som säljer singing bowls här, och vi hade tur och fick tag på en schysst man, som gav oss bra priser.
Man köper per kilopris och butiksägaren berättade en del intressanta saker.
Han sålde handgjorda skålar som har varit kokkärl åt familjer långt ute i byarna.
Numera köper man kinesiska tunna kastruller med handtag, så de här skålarna kommer fasas ut inom en snar framtid och de här unika sångskålarna kommer försvinna.
Man kan ha vatten i sin skål och slår man till på den vibrerar vattnet eller så kan man ha den i knät och vibrationerna sänds ner genom musklerna samtidigt som det kommer ett dovt ljud för varje klubbslag.
Jag blev lite kär i de gamla skålarna och ska nog köpa mig en i framtiden.

Fet

Här är man inte speciellt finkänslig.
Jag har gått upp ett par kilo och de är inte sena att säga att jag har blivit "fat", fet.
Ordet fat är inte så trevligt att höra och hade jag inte trivts så bra med mig själv hade jag nog, för första gången i mitt liv, börjat banta.
Men jag får erkänna att det har satt sig lite som en gnagande tagg.

Micro

Att åka micro, en liten buss som tar en herrans massa små nepaleser, kan vara påfrestande för en svensk med storklånga ben.
Niklas tycker det är lite jobbigt att ha en nepalese i knät och en rumpa i ansiktet, men vi sparade 10 kr jämfört med om vi hade tagit taxi.

Nani

Lilla Nani har så sakterligen flyttat in i både vårt hem och våra hjärtan.

Vilket språk?

Hur var det nu då?
På vilket språk var det Leya pratade i sömnen?
Hon höll faktiskt en lång monolog på nepalesiska och det innebär att nu sitter språket som en smäck. Fränt!

Karma

Igår var vi och besökte restaurangen där Leyas kille, Karma Sherpa, jobbar.
När vi skulle gå var han på rast och Leya vägrade gå förrän hon sagt hej då.
När han väl kom tillbaka var hon så blyg att jag fick tvinga henne att stå bredvid honom så jag kunde ta ett kort.

Här är ett foto på Leya och Karma från när vi var här i höstas.

Prata i sömnen

Inatt pratade Leya i sömnen och det var en ganska lång monolog.
Gissa på vilket språk: Svenska, engelska, nepalesiska, nepinglish (engelska med nepalesiska egenheter), hindi eller hinglish (engelska med hindiska egenheter).

Månad Shrawan

I måndags började en ny festival och vi samlades med delar av vår nepalesiska familj på en restaurang i stan.
Se fler bilder här.
Vi skulle samlas klockan 10 i mom Sweeties brorsas filtade-grejer-affär och vi var klara i tid, men Sweetie hade en full elektriker under trappan som lagade vattenpumpen och när vi väl kom till affären fick vi vänta ytterligare ett par timmar innan de flesta hade kommit.
Ni kan tro att jag önskade att vi var lite mindre svenska så jag hade fått sova ett par timmar till.
Vi trodde inte barnen skulle vara med så vi skickade Leya till skolan, men Eva var där så nästa gång får Leya också vara ledig från skolan.

Trött

Det har varit hektiskt de senaste dagarna.
Jag skulle göra hundkoppel och smycken till Carter i USA + att de hade beställt en del olika saker på stan vi skulle köpa och packa.
Vi hade räknat med att få iväg sändningen i måndags, men det gick åt hela dagen igår också, men nu har det åkt och idag har jag fått vila ikapp.
I måndags morse var jag uppe till halv fem och gjorde smycken och i tisdags natt var Leya hostig och ledsen i flera timmar, så det blev inte så mycket sömn då heller.
Eftersom det tar tid för min kropp att återhämta sig efter ett par sömnlösa nätter och ett par flängiga dagar är jag otroligt tacksam att jag kan planera in en vilodag när det behövs.

Ulsans

Nu har Ulsan fått hem en ny laddning av våra grejer från Indien.
Ta en tur till Oskarshamn i sommar. Jag har hört att solen skiner mycket där.
Besök Ulsans hemsida här.

Baja Maja

Hela dagarna kommer det ner försäljare på vår gata och ropar vad de säljer.
Det kan vara allt från potatis eller mattor till plasttrattar eller mango.
Idag var det en som gick runt och ropade "Leya" hundra gånger. Undrar vad han säljer?
Mer förundrande är det när en man går runt och ropar "Baja Maja" och ibland blir det "Aja Baja".
Har inte en susning om vad han säljer heller, men nästa gång lovar jag att jag ska hänga ut över terrassräcket på andra våningen och kolla.