Bonad

Jag har länge gått och sneglat på en sån här vacker bonad och tillslut hittade jag en affär med ett rimligt pris, så jag slog till.
Spikade upp den på väggen utomhus så även grannarna kan njuta av den.
Den glänser så vackert på kvällen när solen går ner bakom bergen.

Jag har fastnat för Buddhas ögon.
Ögonen kan tolkas som misstänksamma, men jag ser det mer som att de tittar uppfordrande på mig för att jag ska ta beslut och leva mitt liv som jag vill.

Hundkopplen

Puh! Det var många, långa timmar, men tillslut blev jag klar med kopplen som skulle skickas till USA.
Hoppas de bara älskar dem!
Söt hjälpreda, eller ska jag kanske kalla henne sällskapsdam.

Packade kopplen och några av mina smycken i ett typiskt indiskt paket, inslags"papperet" är en gammal, men oerhört vacker, sari.
Jag skulle själv tycka det var jättespännande att öppna det där paketet.

Midsommar

Vi har hittat världens godaste pizzaplace och där åt vi lunch på midsommarafton.
Niklas och Leya är hungriga.

Jag var otroligt förväntansfull. Sen vi var i Sverige, i mars förra året, har vi bara ätit halvdegig micropizza, vilket jag har undvikit så gott jag har kunnat.

Pizzan kom direkt från pizzaugnen, bara det, och den var ljuvlig.
De hade till och med fyra ostar-pizza med gorgonzola.
Hade jag kollvippen efter den pizzan, så hade jag i alla fall dött lycklig.

Leya var inte heller sen att hugga in på läckerbitarna.

Lite kuriosa. De ställde fram den här flaskan med olja på bordet.

Fiskarna på flaskan fick chillisarna att se ut som guppies.
Lite kul, men inget vi provade.

Vi hade högtflygande planer på hur vi skulle fira midsommar på svenskt vis, men det fick vara i år.
Niklas var sur som en barnunge eftersom han hade varit uppe och kollat fotboll på natten, så han fick gå och lägga sig istället.
Leya och jag knallade runt på stan och myste.

Blobban är borta

Min älskling är lagad!

Den svarta blobban har ändrat form från dag till dag, men senaste veckan var det helt hopplöst att jobba.
Men nu är jag tillbaka!

Datorn

Min skärm, som jag trampade på för ett par veckor sen, är hopplös att jobba med just nu.
Det svarta monstret har spridit sig större och större, så nu ser jag knappt inte vad jag skriver.
Jag ska laga den på torsdag, så efter det ska jag uppdatera er.

Buddhas huvud

Hittade vackra Buddha på en lergodsmarknad.
Kunde inte låta bli, utan köpte med honom hem och målade honom blå av restfärgen från sovrummet.
Nu sitter han där på räcket med två oljelampor bredvid sig.
Vackert och stämningsfullt på kvällarna.

Monsun och feber

In söndags morse började monsunen. Vilken befrielse!
Samtidigt blev jag sjuk i bihåleinflamation, igår morse vaknade Niklas med feber och igår kväll fick Leya feber.
I de här krokarna säger man att man blir sjuk vid väderomväxling och jag är numera övertygad.
Det skulle vara intressant och veta om detsamma gäller i Sverige, fast vi aldrig har gjort den sammankopplingen.
Gör gärna en notering när ni blir sjuka nästkommande år och vad det är för väder i dagarna runtomkring, så får vi se vad denna amatörsmässiga, men spännande undersökning ger.

Monsunen är inte så hemsk som det låter.
Hittills har det regnat på morgonen och en skvätt på eftermiddagen, men luften är ljum och det är behaglig temperatur både dag och natt.
Tack Gode Gud, för väderomväxlingar!

Hundkoppel

Redan för drygt ett år sen gjorde jag hundkoppel av återvunna sarityger, men jag lyckades inte sälja dem så bra, ungefär lika bra som allt annat jag gör. Sälja är inte min grej.
Jag hade lagt upp dem på en webbsäljsida och där var det en tjej från USA, som hittade dem.
De jag hade på lager.

Kopplen jag har gjort nu. Handtagen är inte klara.

Återvunna saris, som vi hittat här i Kathmandu. Fantastiskt med vänner som vet var man ska vända sig.

Jag fick simma lite på sarilagret här också. Helt underbart!

Hundkoppel

Jag är så glad!
Jag har fått en provbeställning på 20 st återvunna sari-hundkoppel.
Det är en tjej i USA, som är gift med en indier från New Delhi, och de är entreprenörer i största allmänhet, precis som vi, men de älskar dessutom hundar över allt annat i hela världen.
Hon planerar att beställa fler än 100 st nästa gång och gör hon det kommer jag starta ett kvinnoprojekt.
Det finns en kvinna i turistområdet som säljer små kinesiska väskor, men man kan säga att hon egentligen är en tiggare.
Hon är fattig och frågar mig alltid om jag har något jobb till henne och kläder till hennes barn.
Hon är i 30-årsåldern och pratar jättebra engelska, en engelska hon har lärt sig själv av att prata med turister.
Jag skulle så gärna vilja involvera henne i det här på något sätt, men mer om det vet vi efter den 6 juli, då kunderna ska på en hundutställning och provsälja kopplen för första gången.
Håll tummarna!

Yeah!

Grannarna på baksidan är riktiga fotbollsfantaster.
Oavsett vilket lag som gör mål utbrister de i glädjevrål, barnröster, kvinno- och mansröster i en härlig, salig blandning.

Ljus!

När ljuset kommer tillbaka efter strömavbrotten ropar man: "Botti ai o!".
Betyder ungefär: "Ljuset kom!"

Kompis

Vi, eller kanske mest Niklas, har fått en riktig kompis här i Nepal.
Krishna, eller kaffegubben som vi kallar honom, fast han är lika gammal som vi är, följde med oss ut och käkade middag idag.

Det skulle vara sent strömavbrott, vilket det inte blev eftersom Storebror slog på strömmen 1,5 timmar tidigare än schemalagt, och då brukar vi hänga på någon restaurang eftersom det är urtråkigt att sitta hemma och glo i mörkret.
Längre ner på gatan grillas det grillspett både till höger och vänster och jag har känt mig lite ängslig, eller hur jag nu ska beskriva känslan, för att slänga mig in i gyttret utan att veta vad som väntar, så det passade bra att gå dit med Krishna.
Jättegott kryddat! Inte alls kryddstarkt.
Men, det är alltid ett men, eller hur, fläsktallrikarna var nästan bara tjockt fett, och det äter ingen av oss, och kyckligen var vi tvungna att säga till att vi inte ville ha fötter och annat benliknande, och det gick ganska bra.
Vi kommer definitivt gå dit igen.
Thamel, turistområdet är mysigt, men det är trevligare att hänga i de kvarter där nepaleserna själva är.
Om inte annat slipper man jobbiga försäljare och drogkrängare.

Presentation

Jag har börjat skriva en presentation av oss på Ilma of Swedens sida på Facebook.
Det är kul att se tillbaka på de senaste två åren och allt man har varit med om.
Klicka här och häng med på vår resa.

Vilken dag!

Idag har det varit en fantastisk dag!

Efter två veckors lågenergi har livsandarna vaknat igen.
Fick iväg Leya till skolan, det är normalt Niklas jobb men han får dispens varannan morgon nu under fotbolls-EM, tvättade massor av gammalt som bara har legat i tvättkorgen, sen gick jag och Niklas och beställde en stålram av den lokale svetsaren, som vi ska ha som köksbänk, sen shoppade vi kläder till Niklas, två par shorts och tre T-shirts, det var säkert två år sen han handlade kläder åt sig själv, 200 kr slog han till med, sen blev det fem T-shirts till Leya, hon vägrar nästan att ha klänning sen vi kom hit, så det går åt tröjor, vi gick och gick i gassande sol och då fick Niklas solsting och köpte en liten radio man kan mata med en MP3 full med musik eller, som jag har tänkt mig, Sommarpratarna, nu blev jag lite gråtmild, sen köpte vi äntligen ett parasoll, bilder kommer när jag har hittat kameran som ligger någonstans i klädhögarna efter rumsbytet, på samma ställe köpte vi fyra innerkuddar och en bit plastgolv som vi ska ha på köksbänken, mönstret är grönt och väldigt retro eller eclectic, som trendarna säger, sen köpte jag fyra DVD-filmer av en kille som satt i ett skjul, för 10 kr, sen tog vi en fika hos kaffegubben, vi gick hem och Niklas bytte om till sina nya kläder, sen hämtade han tjejerna på skolan och Leya fick ett totalutbrott, som jag fick jobba med i en timme, medan Niklas somnade, diskade, vattnade blommorna och alla våra basilikor som växer så det knakar, sköljde stora potatisar som vi köpte i vår lilla affär och lindade in dem i folie, tände grillen, Niklas skär grönsaker, strömmen kom tillbaka två timmar tidigare, de tog två timmar extra från oss igår så det var inte mer än rätt, så Leya glor på TV, Angel och Calle ligger utslagna och nu känner jag att Niklas har kommit till löken.
Jag hoppas inte jag har förtagit mig idag.

Gammal

Nä, nu börjar gubben bli gammal.
Inatt somnade han halvvägs in i den tredje matchen.
Det skulle aldrig ha hänt för ett par år sen och då har han inte ens passerat de 40.
Vad ska man säga? Det drabbar alla förr eller senare.

Till P1-morgon fredag 9 juni

Hej!
Tröttnar ni aldrig på att diskutera skolavslutningens vara eller icke vara i kyrkan?
Det är samma diskussion år efter år, men i år tycks det ha gått fullkomligt överstyr.

Ska rektorn bestämma vad prästen ska säga? Är det religionsfrihet?
Jag tycker det är ett tecken på äkta svensk feghet och jag stöttar de präster som har satt ner foten!

Svenskar gör allt för att undvika konflikter och lever man ett sånt liv blir man tillslut ovän med alla.
Våra politiker borde ta sitt ansvar och förstå att religionerna och antalet troende i världen växer.

Har jag förstått saken rätt att det numera är förbjudet att undervisa i religionskunskap i skolorna?
Jag bor i och för sig utomlands och kan ha missförstått saken, och det hoppas jag verkligen.
Om det nu är så, undrar jag vilka urbota korkade människor det är som styr landet.

Är det det vi ska lära våra barn? Stick huvudet i sanden så försvinner problemen?
Och varför ses religionerna som ett problem?

100 % av alla troende jag har pratat med genom åren är överens om att vi alla tillber samma Gud. Vi kallar bara Gud vid olika namn.

Varför läggs det så stor vikt vid vad man tror? Huvudsaken är väl att man tror på något. Den dagen man slutar tro är hoppet ute.

Sverige har Kristendom som statsreligion och kyrkan är öppen för alla, oavsett religion.

Sverige har religionsfrihet och det innebär att det är OK att tro vad sjutton man vill, så länge det inte skadar någon annan.

MVH FIA

Regnet! Var är du?

Igår berättade killen vi köper sjalar av att monsunen redan är en månad senare än förra året.
Niklas, som gillar konspirationsteorier, började såklart spekulera i vår inblandning.
Förra året reducerades en månads monsun i Delhi till 10 snabba skyfall.
Kan vi ha någon påverkan på vädret?
Är det så lär vi bli lynchade om det kommer ut.
Jag har ogillat den 35 gradiga värmen i två veckor och idag börjar Niklas till och med krokna.
Men hans hjärnsläpp beror nog mer på att han måste uthärda tre fotbollsmatcher ikväll, Hammarby och två EM-matcher.
Jag vill poängtera att tittandet är frivilligt, men för en fotbollsnörd är det såklart ett måste, så från mig blir det inga tycka-synd-om-poäng.

Utförsäljning av mössor

När vi grävde fram sovrummet insåg vi att vår familj sitter på ett stort lager av mössor, väskor och halsdukar.
Vi börjar med mössor. Se fler bilder här.

Köp en eller många. Mixade storlekar.
Leya och Eva modellar. De fick 50 rupees var, 4 kr, och de var överlyckliga.
De köpte varsin chokladkaka.

1500

Jag har passerat 1500 inlägg på den här bloggen, jag har även en engelsk som heter Annie's writing.
En svindlande siffra och en fantastisk dagbok när man vill se tillbaka och minnas.

Magnesium

Det kan vara så att jag har magnesium-brist, så nu dricker jag brustabletter.
Jag har inte sovit på över en vecka för det kryper i benen och jag kan inte slappna av.
Googlade på symptomen, så nu kan jag vara lösningen på spåret.

Mataffär

Vi har hittat en suverän mataffär!
När man bor i Sverige är en sån här mataffär vardagsmat, men det är det minsann inte på de här breddgraderna.
I Indien letade vi i över två år och hittade aldrig något liknande.
Niklas har precis kommit in och han säger att han har kommit till himlen.

Heinz ketchup. Jag trodde Niklas skulle börja gråta av lycka.

Dessvärre var det svindyrt att handla, så det fick bli väl utvalda grejer, sånt som absolut inte går att köpa där vi bor.
Vagnen var inte ens halvfull och det kostade drygt 300 kr och då ska man betänka att vår månadshyra, när vi hade ett rum, var 450 kr.
Då förstår ni hur dyrt det var.
Ett exempel är tandkräm. 166 nepalesiska rupees är ca 14 kr och det är samma pris som i Sverige och en dagslön för en lågavlönad nepales.

Jag tog bilden på tandkrämen för att den har smaken Salt. Blää!
De är helt galna i salt här.
Vi köpte en plåtburk med kakor för vi skulle få en kakburk och trot eller ej, men det var salta kex med vaniljkräm emellan. Inte gott!

Mer dropp

Kände mig inte i form idag, så jag gick till en lokal apotekare för påfyllning av två påsar dropp.
Skönt med en timmes vila och efter 1,5 påse känner man hur livsandarna vaknar till liv.
Efteråt babblade jag konstant. Det är som ett uppåttjack.
Jag hade berättat för killen, om han är doktor eller ej vågade jag inte fråga, att jag hade myrkryp i benen, så han sprutade in hallonsaft i slutet av droppet.
Nä, det var såklart inte hallonsaft utan B complex.
Jag hade inte en tanke på att jag kunde sakna vitaminer och inte fyllde de på igår på sjukhuset heller, fast jag berättade om alla mina symptom.
Får se hur det känns imorgon. Annars är det enkelt att gå förbi och fylla på mer energi.
30 kr är inte mycket att be för när man mår så mycket bättre.

Sjukhus

Igår åkte jag in till sjukhuset och fick vätskedropp och magmediciner.
Jag har varit uttorkad i över en vecka och trots att jag har druckit saltat vatten verkar det som om jag inte kan dricka ikapp det själv.
Dessutom har jag haft problem med magen ett par dagar och det i kombination med vätskebrist gör att det går snabbt utför, så det var lika bra att åka in.
När jag låg där var det en kvinna som grät så där hjärtskärande som man bara gör om man har förlorat sin man eller ett barn.
Det var så fruktansvärt att ligga där och höra hennes smärta.
När jag skulle gå frågade jag en sköterska vad som hade drabbat henne och hon hade förlorat sin man.
Jag har tack och lov aldrig förlorat någon närstående, så jag kan inte till fullo förstå hur hur hon känner det, men man kan ändå känna hennes förtvivlan genom hennes gråt.
Jag hörde också att det var en massa människor inne på akuten där jag låg, men jag vilade så jag tittade inte på uppståndelsen.
Men när jag skulle gå såg jag att de hade intuberat, man har väl sett Cityakuten, en ung man som låg medvetslös till allmän beskådan.
Avskildhet existerar inte här.