Krishna, eller kaffegubben som vi kallar honom, fast han är lika gammal som vi är, följde med oss ut och käkade middag idag.
Det skulle vara sent strömavbrott, vilket det inte blev eftersom Storebror slog på strömmen 1,5 timmar tidigare än schemalagt, och då brukar vi hänga på någon restaurang eftersom det är urtråkigt att sitta hemma och glo i mörkret.
Längre ner på gatan grillas det grillspett både till höger och vänster och jag har känt mig lite ängslig, eller hur jag nu ska beskriva känslan, för att slänga mig in i gyttret utan att veta vad som väntar, så det passade bra att gå dit med Krishna.
Jättegott kryddat! Inte alls kryddstarkt.
Men, det är alltid ett men, eller hur, fläsktallrikarna var nästan bara tjockt fett, och det äter ingen av oss, och kyckligen var vi tvungna att säga till att vi inte ville ha fötter och annat benliknande, och det gick ganska bra.
Vi kommer definitivt gå dit igen.
Thamel, turistområdet är mysigt, men det är trevligare att hänga i de kvarter där nepaleserna själva är.
Om inte annat slipper man jobbiga försäljare och drogkrängare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar