Bananväska

Den här sommaren väskfluga i Sverige!

Den supercoola bananväskan. Så enkel, men ack så genialisk.

Kom ihåg var du såg den först!

Fota, fota, fota

Idag har vi fotat hela eftermiddagen. Letar efter häftiga, snygga, trendiga grejer vi kan sälja.

Tänk sommar, sol, bad och lata dagar.

Börjar bygga upp ett bra nätverk här på bazaren.

Här kommer några godbitar.

Sen åt vi måddag hos Nöff Nöff Benny. Det är han som sitter i stolen.

Och "Lasse" showar framför kameran.

När vi kom hem var det bröllop utanför vårt hus och där stod brudgummens vackra häst obunden. Leya fick rida.

Skola, McDonald´s och Paolo

Idag lämnade Niklas Leya på skolan och han kom hem fly förbannad och sa att han aldrig skulle gå dit igen med henne. Tydligen hade hon gallskrikit och hållt fast i hans tröja. Han tyckte det var så hemskt.

Men hon var glad som en lärka när han hämtade henne, så hon har inte lidigt några men än i alla fall. Något måste vi väl ordna för framtida terapibesök.

Idag skulle vi ha fixat ett bredband till, men de hade inget hemma idag heller. Försökte igår också.

Sen åkte vi till vårt älskade McDonald's. Det är mumsigt så där en gång i veckan.

Det här paret tog kort på Leya så Leya tog kort på dem.

Utanför McDonald's stod en man och sålde böcker. Han hade flera Paolo Coelho-böcker på engelska jag inte läst, så jag ska lägga mig i sängen och sluka varje sida.

Imorgon och på fredag är Leya ledig från skolan och då ska vi gå på Main Bazar och ta foton på allt spännande till vår nydesignade hemsida.

Skräddare, godis och Shiva

Igår hade jag en spökskrivare, Niklas, om ni tyckte att inlägget var tråkigt. Hade ingen lust alls att skriva, men jag vet att mamma ringer om vi inte skriver varje dag, förutom söndagar då, så han fick nästan fria händer.

Söndag:

I söndags träffade jag Hamids skräddare, som bor 15 mil härifrån. Jag har designat en tunika man kan ha bakochfram när man ligger på spikmattan och han kom för att göra ett prov.

Man blir imponerad av en skräddare, som tittar på ett tyg och sen bara klipper till.

Sen sydde han, jag provade ett par gånger. Han sydde lite till och sen var den perfekt.

Hamid hade invigningsfest med lite tilltugg och vi hade köpt honom en väldigt speciell present. Toapapper till hans västerländska toalett. Ni kan tro att han skrattade!

Han fick blommor och vindruvor, som Leya åt upp, också.

Måndag:

Dagen kan sammanfattas med regn.

Vi fick vår första post. Ett härligt paket från svärmor med filmer till Leya och godis. Tack! Det var underbart!

Som vanligt delade vi tuttifrutti-bitarna i tre lika stora högar.Tisdag:

Idag ville inte Leya gå till skolan och då gick Niklas hem med henne igen. Men imorgon blir det andra bullar. Vill och vill, här ska det gås i skolan!

Idag inhandlade vi denna grandiosa staty av den hinduiska guden Shiva till Lotta. Han är 47 cm hög och väger nästan 9 kilo.

Supersnygga damjackor! Något för faster Monica kanske.

Idag såg gatorna ut som om de var täckta av ett fem cm tjockt lager av chokladpudding. Så här såg Leyas fötter ut när vi kom hem.

Regn

Det regnar ute och myggen duggar tätt. Niklas har hittat en restaurang som serverar fläskkött och Leya har tillbringat ännu en dag i Playschool och lämnat in sin första läxa. Hon har ritat en cirkel och färglagt den med grönt inuti. Hon skulle även kunna A (apple) och B (ball). Allting gick bra och hon har nu fått en ny läxa. Nu ska hon rita en ny cirkel och färglägga den med orange.

Leya skriver

Helt plötsligt idag på morgonen började Leya skriva bokstäver. Jättekul!

Idag hade Leya en liten fransk vän på taket när vi åt.Idag öppnade Hamid sin andra affär och imorgon är vi bjudna på invigningste kl. 14.

Ett par vackra sareetyger, som ska bli spikmattor.

Imorgon ska jag träffa skräddaren, som ska sy våra spikmatte-tunikor. Här är ett sareetyg han ska få sy.Idag mår vi bra och imorgon är vi kanske inte helt arbetsfri, men i alla fall datafria. Vi hörs igen på måndag!

Sjuka .. igen

Igår kväll fick Niklas jättehög feber. Jag var riktigt orolig för honom, men han känner sig bättre idag så det behövs inte något doktorsbesök just nu.
Eftersom Niklas knappt var kontaktbar imorse fick jag gå med Leya till skolan.
Hon höll mig krampaktigt i armen och grät när jag skulle lämna henne. Det gjorde ont i hjärtat, men det var bara att bita ihop och gå.
När jag hämtade henne efter en dryg timme satt hon i en liten plaststol, medan resten av klassen stod på sina bänkar och skrikande upprepade det fröken sa när hon pekade på olika grönsaker på en sån där papptavla jag kommer ihåg från när jag var liten.
Leya strålade som en sol och tyckte det var jättekul att gå på dagis. En lättnadens suck!
Vi var väldigt oroliga att hon skulle tycka det var fruktansvärt hemskt för då kan vi ju bara inte tvinga henne att gå dit.
Hon har fått skoluppgifter till på måndag. Hon ska rita en cirkel och måla i med grönt och lära sig A for Apple and B for Ball. Sött!
Idag var jag på ett möte för att diskutera investerare. Det är kärva tider, men nu har vi 15 agenter och 21 länder/områden, som ska sälja våra spikmattor, så det kommer lossna vilken dag som helst.
När jag kom hem vid fyra-tiden slocknade jag som om någon släckt ljuset och hade alldeles ont i kroppen när jag vaknade.
Då hade Leya fått feber och var helt hysterisk av trötthet, så det var bara att lägga henne i sängen. Nu är klockan halv åtta på kvällen och hon sover som en stock.
Vi har beställt hemkörning från en vegetarisk restaurang, i närheten av Leyas skola, vi har gått till de senaste dagarna.
Nu har vi ätit. Jättegott tyckte jag, men Niklas mår lite illa så han petade bara i maten.
Nu är det Bones på TV och sen Ugly Betty. Så lågt får man sjunka ibland.

En lång dag

Idag började Leya i indisk skola.

Så här såg hon ut när vi gick hemifrån i morse.

Och så här satt hon stolt och rakryggad i sin skolbänk.

Som svensk mamma slog jag mig lugnt ner i en stol med ett korsord, men ganska snart blev jag inkallad till rektorn, en söt liten 25-åring leende indiska. Hon sade till mig att gå och komma tillbaka klockan 11. Det var inget val.
Så jag gick till ett fik i närheten och åt frukost och tittade på klockan.
När jag kom tillbaka var Leya jätteledsen, men de kramades med henne.
Och när vi frågade om hon skulle komma tillbaka imorgon, nickade hon mellan hulkningarna.
Det hade inte bara varit att sitta rakt upp och ner i skolbänken. De hade åkt rutschkana och målat ett äpple i boken.
Efter lunch åkte jag och Leya metron till spikmatte-gubbarna för att se hur det går med alla prover hit och dit.
När vi gick ner från metron, som åker i luften istället för under marken, såg vi dessa män ligga och sova med madrasser på ett lastbilsflak. Alternativt resande hotell.
Proverna behövde justeras lite här och där. Känns bra att kunna åka ut rätt enkelt och ta sånt öga mot öga eftersom det lätt kan bli missförstånd.
Sen åkte vi till återvunna-saree-familjen jag besökte i somras. Så vackra sarees det finns. De nya spikmattorna kommer bli ljuvliga.

Familjen ville ta kort med oss.

Sen plockade de fram den här snubben. Jag frågade om det var middagen eller ett husdjur.
Han var tydligen ett husdjur.
Personligen är jag lite skeptisk till tuppar, men det kanske finns en och annan snäll.

Kvällen avslutade vi hos Nöff nöff Benny på taket. Vi var ganska trötta, men väntade på Darren och hans fru, Lucy. Darren är vår agent i England. De var jättehärliga och bjussade verkligen på sig själva. Ett klick-moment. Vi ska ses imorgon så han får se hur man gör spikmattorna.

Lucy med sina söta öronmuffar.

Play school

Idag skrev vi in Leya på Play school och det är ingen lek. Hon fick direkt böcker för att lära sig skriva och läsa på både på hindi och engelska. Sen köpte vi en skolväska. Hon var så stolt när hon gick med den på ryggen genom stan. Hon är ju så liten och ska redan börja skolan.Idag träffade vi supertrevliga Fredrik på Svenska Exortrådet och sen åkte vi till märkesklädes-marknaden och shoppade ännu mer.

Nu har vi en stadig leverantör som hör av sig när han får in något nytt.

Leya och jag gick till vårt Ramakrishna-tempel och då fick jag en orange tråd virad runt handleden medan prästen rabblade något obegripligt.

Är jag hindu nu?

Det är lite småtrevligt så det är jag gärna, blandat med buddhist och lite kristen.

Kan man vara det?

Imorgon ska jag skola in Leya mellan 9 och 11. Ser inte fram emot att gå upp på morgonen, men vi kom fram till att det kanske inte var så lämpligt om Niklas gick dit.

Imorgon

Jag får skriva mer imorgon. Vi har bara ett bredband än så länge och nu när Niklas har en dator som går att programmera på, så kommer jag knappt i närheten. Han morrar som en tiger-mamma i denna stund.
Niklas håller på och gör om hemsidan så vi ska få in massor av snygga kläder och prylar i webshopen.
Imorgon ska vi träffa Exportrådet på svenska ambassaden och åka till märkesklädes-marknaden igen.
God natt!

Medicin

"Det vill vi ha. Medicin, medicin medesallad mamma." Som Leya sjunger.

Jag går på två tabletter morgon och kväll för magen, varav en ser ut som en solgul stor Alvedon.

Niklas går på nån typ av antibiotika för sin jobbiga förkylning. Och en besk, döäcklig hostmedicin. Det ser man ju på flaskan, som är klorblå, att det är giftigt.
Nu har vi lyckats laga en dator till så nu är det hopp om livet. Niklas sken upp en smula bakom de simmiga ögonen och hackande hostan.

Skafferoben

Leya och jag pratade precis om att vi inte sett musen idag och då sa Leya att han kanske satt i skafferoben - en lysande kombination av skafferi och garderob.

Kanske ett antikt skafferob för möss.

Astrid

Nu är det bara Niklas favorit, Astrid, kvar.

Ring pappa Carl-Håkan på tel. 070-626 83 15.

Lugn söndag

Söndagarna är numera till för oss i familjen att göra något kul ihop, men jag och Leya fick göra stan själva.

Niklas hade feber och låg nerbäddad. Han brukar aldrig sjåpa sig när han är sjuk, (den rollen har jag), så jag förstod att han behövde vila.

Leya och jag gick till Nöff Nöff Benny på taket och åt brunch. Fast om jag ska vara ärlig kallar vi det frukost fast klockan kan vara så mycket som två på eftermiddagen.

För er som undrar är Nöff Nöff Benny en bok skriven av Barbro Lindgren.

På vägen dit köpte vi några fler gudatavlor till vårt vardagsrumsfönster och dem visade Leya glatt för personalen.

På kvällen gick jag och Leya ut en stund för att köpa mat och då såg vi att de hade byggt upp ett jättestort tält på hela Chuna Mandi, som är vår närmaste huvudgata.

Vi kikade in och det satt några gubbar i vita kläder längst fram och sjöng och slog på några trummor.Sen hittade vi ett tempel ett stenkast hemifrån.

Det var ett Radha Krishna tempel och det gillar vi. Krishna är ju kärlekens gud så det kan ju bara bli rätt. Leya ville aldrig gå därifrån. Radha: Denna dam, är en gopi, herdinna, som är passionerat förälskad i den unge Krishna. Radhas och Krishnas kärlekshistoria utspelas i byn Vraja och i Vrindavans lundar och skogsområden.

Det äger rum under Krishnas ungdomsår, dvs innan han gift sig med Rukmini och innan han deltar i Mahabharatakriget som Arjunas körsven och rådgivare.

I konsten visas hur Radha nattetid väntar på sin älskade, hur hon smyger hem efter en kärleksnatt, eller hur hon är tillsammans med sin flöjtspelande älskare.

I den hinduiska traditionen har Radha ingen självständig existens som gudinna utan får betydelse enbart som den unge Krishnas älskarinna.

Trots hon är gift med en annan man har hon ett förhållande med Krishna.

Genom att ge efter för sin passion och ge sig in i det förbjudna förhållandet ställer sig Radha utanför det socialt accepterade och riskerar hela sin tillvaro.
Källa: http://www.indien.nu/

Idag är Niklas på benen igen. Just nu är han och Leya på jakt efter någon som kan laga datorerna. Niklas dator var hos en reparatör i en vecka, men han kunde inte laga den.