Politiska läget

Det politiska läget här i Nepal är skakigt just nu.
Igår rekommenderades alla att stanna hemma i sina bostadsområden.
Det pågick en våldsam demonstration i området Patan, som ligger på andra sidan stan.
Kort tillbakablick:
1994 bildades ett kommunistiskt parti som i folkmun kallas Maoisterna.
För att få makt lovade de att stötta de olika folkstammarna/kasten.
Tack vare kasten, bland annat Tamubaan, Limbubaan, Tarubaan och Newar, har Maoisterna majoritet i det nepalesiska parlamentet och nu kräver de in löftena.
Nepal ska delas in i 11 regioner med parlament, ministrar och alla kostnader det medför och häromveckan tog politikerna i hand på att varje region skulle döpas och regeras av den största stammen.
Sen backade de och sa att regionerna ska uppkallas efter landmärken i respektive område.
Det här sveket har skapat en ilska hos stammarna och det är 50/50 av befolkningen som stöttar deras sak.
Först hade invånarna svårt att förlika sig med att Nepal ska delas upp, men där har politikerna lyckas få folk på sin sida, men nu handlar det alltså om en etnisk uppdelning och det skrämmer folk.
Vår kompis, Krishna har ett litet café där vi fikar nästan varje dag för att få dagens nyheter och nya nepaliska fraser serverade tillsammans med kaffe och en sockerkaksbit.
Krishna är orolig för att han inte kan bo kvar i Kathmandu om stammen Newar får makten.
För oss utomstående är den här frågan otroligt ålderdomlig och förlegad i dagens informationssamhälle.

Gatorna var kusligt tomma under dagen. En och annan motorcykel smög förbi, men annars vågade inte folk köra i stan.

Under dagen var nästan alla affärer stängda.
En och annan hade lite halvöppet, men stammen Newar gick runt med träkäppar redo att slå butiksägare som inte visade respekt för strejken.

På kvällen gick vi på restaurang och då var det feststämning på gatorna.
Folk pustade ut för den här gången.
Nepaleserna är ett fridfullt folk och de vill leva i lugn och ro.