De senaste dagarna har jag funderat.
Tänk om...
... det alltid var solsken.
... man alltid var frisk.
... man aldrig hade huvudvärk.
... man alltid kunde köpa det man ville.
... det alltid vore tyst och lugnt.
Frågan har uppstått eftersom vi lever under någon slags belägring av fulsjungande hinduer och jag har insett att jag uppskattar varje sekund av tystnad.
Kanske är det så att...
... det regnar för att man ska uppskatta solen.
... man är sjuk ibland för att uppskatta att man är frisk.
... man har huvudvärk för att uppskatta när huvudvärken släpper.
... kanske är man fattig för att man ska uppskatta det enkla i livet.
... om man omges av ett herrans oljud, så uppskattar man tysnaden och lugnet desto mer.
Jag har inte gått och blivit mer religiös eller filosofisk sen förra veckan, men det här sjungandet maler ner en på något vis.
Tänk när den här veckan är över. Åh, vad vi kommer uppskatta tystnaden.
Hoppas för din skull att ni får tystnad snart! Men klok som en bok är du, och jag önskar verkligen att jag var bättre på att lära mig det där. Att man kanske måste ha lite motgång för att uppskatta medgång.
SvaraRaderaDet ryktades om att det är sista dagen idag. Imorse vaknade jag av att en gubbe rabblade sin inköpslista hur länge som helst.
SvaraRaderaJa, du att ta livet med en klackspark har tagit många år av träning. Först var jag tvungen att åka ner till botten och vända och även om jag inte önskar min värsta fiende det, så är jag tacksam över allt som hänt i mitt liv.
Kram!